Brohyttans Torvströfabrik
Nedlagd torvbana spårvidd 600 mm.
Nedlagd mindre torvströfabrik, med kvarliggande kilometerlång 600-bana till torvmossen. Något lok har inte funnits på banan under verksamhetstiden. Viss museitrafik av hobbybanekaraktär upprätthölls dock under tidigt 70-tal av fd Brunnsmossens Järnväg, då med blygsam lokdrift.
Den klena 600-banan kvarligger ut till mossen vid ett besök år 2014
2023-09-06
SLÄSTORP 10E24
Slästorps Torvströfabrik
Nedlagd torvbana spårvidd 600 mm.
Nedlagd med kvarstående torvströfabrik, besökt 2014. Fabriken anlades redan 1902 och senare byggdes en såg och en kraftstation i fabriken. Sporadisk drift efter 1970-talets slut, nu upphörd sedan länge.
En spikrak kilometerlång 600-bana ligger ännu kvar ut på Övratorpsmossen. Vid fabriken stod ännu 2014 resterna av banans sista lok kvar, byggt vid torvströfabriken 1961.
Slästorps Torvströfabrik vid ett besök år 2014 Resterna av det kvarstående loket, byggt på en järnskodd ekram. Motorn är tvärställd, och loket har haft plats för fyra passagerare, under ett tak Den kilometerlånga och klent byggda 600-banan ligger kvar övervuxen ut på Övratorpsmossen Ute på mossen kan man hitta flertalet högar med klena 600-spann, som använts i stickspår
Nedlagd torvbana spårvidd 600 mm.
Nedlagd med kvarstående torvströfabrik, besökt 2014. Fabriken anlades redan 1902 och senare byggdes en såg och en kraftstation i fabriken. Sporadisk drift efter 1970-talets slut, nu upphörd sedan länge.
En spikrak kilometerlång 600-bana ligger ännu kvar ut på Övratorpsmossen. Vid fabriken stod ännu 2014 resterna av banans sista lok kvar, byggt vid torvströfabriken 1961.
Slästorps Torvströfabrik vid ett besök år 2014 Resterna av det kvarstående loket, byggt på en järnskodd ekram. Motorn är tvärställd, och loket har haft plats för fyra passagerare, under ett tak Den kilometerlånga och klent byggda 600-banan ligger kvar övervuxen ut på Övratorpsmossen Ute på mossen kan man hitta flertalet högar med klena 600-spann, som använts i stickspår
SKOGATORP 4D41
Södra Sveriges Torvkol AB
Riven torvbana, spårvidd 600 mm.
Större bränntorvindustri, bedriven av AB Skogatorps Mosse och Södra Sveriges Torvkol AB. Typisk kristidsanläggning under andra värlskriget, med försök till våtkolning av bränntorv för bränsleproduktion. Anläggningarna nedlades 1949 och revs till större delen. Idag återstår stommen till SSTAB:s torvkolfabrik ute på mosskomplexet.
Ett spårnät med 600 mm spårvidd förband anläggningen med de olika tägterna på mossarna runt fabriken. Även en anslutande linje till Emmaljunga Station, via Emmaljunga Bränntorvfabrik, 4D6 fanns. Alla spår rivna 1949.
Den kvarstående våtkolningsanläggningen som SSTAB drev under 1940-talet. På toppen av fabriken har någon senare byggt en observatoriekupol!
Riven torvbana, spårvidd 600 mm.
Större bränntorvindustri, bedriven av AB Skogatorps Mosse och Södra Sveriges Torvkol AB. Typisk kristidsanläggning under andra värlskriget, med försök till våtkolning av bränntorv för bränsleproduktion. Anläggningarna nedlades 1949 och revs till större delen. Idag återstår stommen till SSTAB:s torvkolfabrik ute på mosskomplexet.
Ett spårnät med 600 mm spårvidd förband anläggningen med de olika tägterna på mossarna runt fabriken. Även en anslutande linje till Emmaljunga Station, via Emmaljunga Bränntorvfabrik, 4D6 fanns. Alla spår rivna 1949.
Den kvarstående våtkolningsanläggningen som SSTAB drev under 1940-talet. På toppen av fabriken har någon senare byggt en observatoriekupol!
EMMALJUNGA 4D6
AB Emmaljunga Torvmull
Nedlagd torvbana spårvidd 600 mm.
Större torvindustri med anor från de första åren på 1900-talet. Man bröt då stora mängder bränntorv på flera mossar, som utlastades via Emmaljunga station. Flera olika ägare fram till 1921, då anläggningen nedlades. Återstartad under andra världskriget av firma Emmaljunga Bränntorvfabrik. Under 50-talet började man även bryta torvströ. Från 1972 AB Emmaljunga Torvmull. Numera är den ursprungliga fabriken ersatt av stora hanteringshallar och asfaltplaner.
Ute på det mycket stora mosskomplexet fanns kilometerlånga 600-banor till de olika tägterna. Flera olika lok har funnits. Under 1940-talet fanns en anslutningslinje till SSTAB:s torvkolfabrik i Skogatorp, 4D41. 1989 inställdes all spårdrift, och flera bandelar revs, till förmån för traktortransporter på mossarna. Idag återstår delar av huvudlinjen ut från fabriksområdet.
Vid spåränden intill fabriksplanen står ett Bergbolagenlok med okänt tillverkningsnummer och brokigt förflutet ännu kvar, tillsammans med ett sätt torvvagnar. Foton från 2013.
Den övervuxna men kvarliggande huvudlinjen ut mot mosskomplexet.
En hel del räls från de upptagna 600-linjerna finns kvar i högar.
Nedlagd torvbana spårvidd 600 mm.
Större torvindustri med anor från de första åren på 1900-talet. Man bröt då stora mängder bränntorv på flera mossar, som utlastades via Emmaljunga station. Flera olika ägare fram till 1921, då anläggningen nedlades. Återstartad under andra världskriget av firma Emmaljunga Bränntorvfabrik. Under 50-talet började man även bryta torvströ. Från 1972 AB Emmaljunga Torvmull. Numera är den ursprungliga fabriken ersatt av stora hanteringshallar och asfaltplaner.
Ute på det mycket stora mosskomplexet fanns kilometerlånga 600-banor till de olika tägterna. Flera olika lok har funnits. Under 1940-talet fanns en anslutningslinje till SSTAB:s torvkolfabrik i Skogatorp, 4D41. 1989 inställdes all spårdrift, och flera bandelar revs, till förmån för traktortransporter på mossarna. Idag återstår delar av huvudlinjen ut från fabriksområdet.
Vid spåränden intill fabriksplanen står ett Bergbolagenlok med okänt tillverkningsnummer och brokigt förflutet ännu kvar, tillsammans med ett sätt torvvagnar. Foton från 2013.
Den övervuxna men kvarliggande huvudlinjen ut mot mosskomplexet.
En hel del räls från de upptagna 600-linjerna finns kvar i högar.
2013-08-08
VÄSTRA BRO 4F12
Bröderna Widerströms Torvfabrik
Nedlagd torvbana spårvidd 600 mm.
Nedlagd torvindustri sedan länge. Trots detta står torvströfabriken kvar i gott skick på fabriksplanen intill landsvägen. Anläggningen håller dock på att växa igen. Ut på den utbrutna torvmossen Knäsjöfly ligger ännu ett spårsystem, spårvidd 600 mm. Trots att fabriken redan var nedlagd byggdes fabrikens mycket långa ramp upp i slutet av 1980-talet och står således i gott skick. Vid rampens mossände ligger två växlar och här står fortfarande banans lok kvar i rostigt skick.
Den ännu kvarstående torvströfabriken i Västra Bro. Foton från 2013.
Fabrikens ramp är ovanligt lång och flack och återuppbyggdes märkligt nog fast fabriken lagts ned.
Ett enkelt motorlok av småländsk smedkonstruktion står ännu kvar på ett stickspår vid besök år 2013.
Nedlagd torvbana spårvidd 600 mm.
Nedlagd torvindustri sedan länge. Trots detta står torvströfabriken kvar i gott skick på fabriksplanen intill landsvägen. Anläggningen håller dock på att växa igen. Ut på den utbrutna torvmossen Knäsjöfly ligger ännu ett spårsystem, spårvidd 600 mm. Trots att fabriken redan var nedlagd byggdes fabrikens mycket långa ramp upp i slutet av 1980-talet och står således i gott skick. Vid rampens mossände ligger två växlar och här står fortfarande banans lok kvar i rostigt skick.
Den ännu kvarstående torvströfabriken i Västra Bro. Foton från 2013.
Fabrikens ramp är ovanligt lång och flack och återuppbyggdes märkligt nog fast fabriken lagts ned.
Ett enkelt motorlok av småländsk smedkonstruktion står ännu kvar på ett stickspår vid besök år 2013.
TORSTAMÅLA 4F6
Lennart Roos Torvströfabrik
Torvindustrimuseum med torvbana spårvidd 600 mm.
Nedlagd torvindustri som numera drivs som torvindustrimuseum. Fabriken är intakt sedan nedläggningen med den kvarliggande 600-banan ut på Torstamåla fly. Här förevisas fabriken vid några sommartillfällen och besökarna erbjuds även en utfärd på torvbanan. Banans lok med Petter-motor är renoverat och hela anläggningen är i gott skick och så gott som oförändrad sedan torvdriften.
Fabriksrampen vid Torstamåla Torvmuseum år 2013. Intill fabriksrampen leder ett stickspår in i fabriken i markplan där lok och vagnar förvaras.
Ett hembyggt lok finns kvar sedan nedläggningen och är renoverat och används vid passagerarturerna ut på mossen.
I mosskanten delar sig linjen i två. Äldre växlar från en tidigare linjesträckning ligger kvar här.
Torvindustrimuseum med torvbana spårvidd 600 mm.
Nedlagd torvindustri som numera drivs som torvindustrimuseum. Fabriken är intakt sedan nedläggningen med den kvarliggande 600-banan ut på Torstamåla fly. Här förevisas fabriken vid några sommartillfällen och besökarna erbjuds även en utfärd på torvbanan. Banans lok med Petter-motor är renoverat och hela anläggningen är i gott skick och så gott som oförändrad sedan torvdriften.
Fabriksrampen vid Torstamåla Torvmuseum år 2013. Intill fabriksrampen leder ett stickspår in i fabriken i markplan där lok och vagnar förvaras.
Ett hembyggt lok finns kvar sedan nedläggningen och är renoverat och används vid passagerarturerna ut på mossen.
I mosskanten delar sig linjen i två. Äldre växlar från en tidigare linjesträckning ligger kvar här.
RÅSA 5F5
Råsa Torv AB
Torvbana spårvidd 600 mm i drift.
Vid Råsa Torv AB används fortfarande 2013 uteslutande spårdrift på mossen, något som idag får anses unikt i småbanesverige. Ut från fabriken leder ett i huvudsakt rakt huvudspår med rälsvikt 7kg/m. Vid torvbärgningen används ett löst flyttbart spår som läggs ut invid den upplagda och presenningstäckta torvblockstacken på tegen.
Loket drar flera torvvagnar med nätskrov vid torvbärgningen. Det finns också ett stångkopplat tågsätt med flakvagnar som används vid rälsförflyttningar.
Linjen går rakt ut på mossen efter en liten kurva intill fabriken i Råsa. Foton från 2013.
Driftsloket är tillverkat av AB Vaggerydsgrävare på 1980-talet och har dieselhydraulisk drivning.
Ute på tegarna förbinds det temporärt utlagda spåret med en kurva och klätterväxel.
Torvbana spårvidd 600 mm i drift.
Vid Råsa Torv AB används fortfarande 2013 uteslutande spårdrift på mossen, något som idag får anses unikt i småbanesverige. Ut från fabriken leder ett i huvudsakt rakt huvudspår med rälsvikt 7kg/m. Vid torvbärgningen används ett löst flyttbart spår som läggs ut invid den upplagda och presenningstäckta torvblockstacken på tegen.
Loket drar flera torvvagnar med nätskrov vid torvbärgningen. Det finns också ett stångkopplat tågsätt med flakvagnar som används vid rälsförflyttningar.
Linjen går rakt ut på mossen efter en liten kurva intill fabriken i Råsa. Foton från 2013.
Driftsloket är tillverkat av AB Vaggerydsgrävare på 1980-talet och har dieselhydraulisk drivning.
Ute på tegarna förbinds det temporärt utlagda spåret med en kurva och klätterväxel.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)